säger Bo Hejlskov Elvén, Psykolog, författare och föreläsare, och avslutar med:
”– Ofta har de elever som behöver mest stöd den minst utbildade personalen. Att ta in en assistent som i bästa fall har gymnasieutbildning kommer inte att bli någon lösning varken för eleven, för läraren eller för resten av klassen. Jag vet att det inte är realistiskt, men då vore det bättre att sätta läraren i assistentrollen och assistenten som pedagog till de friska barnen.”
——————————–
Jag önskar att alla vuxna som jobbar med barn kunde tänka att ”få barnen att säga ja”. Jag önskar också att jag också kunde komma ihåg detta. Alla gånger, inte bara en gång. Men träning ger färdighet. Så, som jag fått lära mig – minska motståndet genom att hålla med : )
Nedan följer några snabba tips till skolpersonal som jag tar med mig hem till mig.
4 Lågaffektiva bemötanden för skolpersonal:
• I en krav- eller konfliktsituation: Kräv aldrig ögonkontakt. Behåll aldrig ögonkontakten längre än tre sekunder – längre tid än så skapar kraftfull affektsmitta.
• Om en elev skriker och svär åt dig: Svara med lugn, inte affektiv upptrappning. Stötta eleven i att behålla sin självkontroll. Kanske behöver hen gå undan ett tag till ett ställe ni redan tidigare har kommit överens om?
• Om en elev kastar möbler omkring sig i klassrummet: Ta snabbt ut de andra barnen. Återvänd och utstråla lugn. Förslag: Sätt dig ner eller luta dig mot väggen.
• Om en elev slår och riskerar att skada sig själv eller någon annan: Ta tag i armen som slår, följ med i rörelsen och ändra varsamt riktning på slaget. Backa undan i 15–20 sekunder. Behåll lugnet. Följ med i rörelsen igen. Eller försök med avledning: Erbjud en banan eller något annat att äta.
3 Sätt att förebygga problembeteenden:
• Professionalisera: Lista varningsbeteenden och gör en individuell handlingsplan för varje elev med särskilda behov. Använd affektutbrottsmodellen om/när det uppstår problemsituationer.
• Strukturera raster: Hjälp de elever som behöver det att planera vad de ska göra på rasten. Annars är risken stor att de driver omkring i väntan på att det ska ”hända något”.
• Bygg om: Uppstår det lätt bråk när många elever springer i den långa korridoren? Se över den rent fysiskt. Går det att ”korta” korridoren genom att dela av den med väggar?
Ur Beteendeproblem i skolan
(Natur & Kultur)
Läs hela artikeln från Psykologtidningen nr 4 här»
