Första gången jag var med på en aktivitet med föräldragruppen så var jag livrädd. Vad skulle de tycka om min son, skulle han vara till besvär, skulle han slåss, skulle han råka såra någon… jag var verkligen jätterädd. Men när jag kom till badhuset där Attention hade hyrt hela simhallen för oss i två timmar, blev jag alldeles paff. Inte ett bråk, inte några hårda ord, inga konstigheter från någon – här var vi som vem som helst och jag kunde för första gången slappna av fast vi var med andra människor. Det hade inte hänt innan. Det var en magisk dag eftersom jag då förstod att det fanns så mycket att göra i samhället. Kunde vi bara öka förståelsen från omgivningen något och förändra inställningen till ”annorlunda” människor, då skulle det inte vara så stora problem som det är nu. Men jag måste säga att det blir bättre, för det har varit sämre.
Lustigt…nu kommer jag faktiskt inte riktigt ihåg, men jag tror att det var cirka fyra år sedan som jag kom med i Attentions styrelse. Jag var på en utbildning och en härlig person, Katri, kom fram till mig och undrade om inte jag var intresserad av Attention. Jag förstod ingenting. Hur visste hon vem jag var? Det enda jag egentligen visste var att det fanns något samband med den föräldragrupp jag tillhörde i Bålsta. Det visade sig att hon var med i valberedningen för lokalföreningen Attention Enköping/Håbo – tidigare kallad Nätet. Och hon hade koll på att jag var med i föräldragruppen. Sagt och gjort, jag blev suppleant. Och senare blev jag ordförande.
När jag och viceordförande åker iväg på ordförandekonferens och får möta människor från hela Sverige – och vi har alla möjliga diagnoser – då befinner jag mig äntligen på ”normal” mark. Allt det där andra känns så onormalt. Ute i verkligheten måste jag alltid förklara mig. Förklara mina barn. Försvara, stötta, berätta, informera, vaka och vakta. Men inte när jag är på ”Attention-mark”. Vi knyter kontakter, tipsar varandra och berättar hur olika det faktiskt kan vara över landet. Det finns många platser i Sverige där det inte finns mycket förståelse alls, och så finns det platser där det funkar.
Jag önskar att det fanns mer tid på dygnet så att vi i Attention kunde göra mer – men vi gör så mycket vi kan och så får det vara för nu.
Kort fakta om Attention Enköping/Håbo
Intresseförening för personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (npf) och deras anhöriga/närstående
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tillhör gruppen osynliga funktionsnedsättningar eftersom man inte kan se på en person att han/hon har denna funktionsnedsättning. Människor med NPF har samma rätt som andra att få sina behov tillgodosedda. Osynliga funktionsnedsättningar är svåra för omgivningen att förstå och att bemöta på ett bra sätt. Många familjer och vuxna känner sig både kränkta och missförstådda och kan behöva möta andra i samma situation.
Läs mer på Riksförbundets hemsida»
