Ticsen varierar från person till person och över tid. Vissa perioder kan personen ha tics nästan hela tiden, för att i andra perioder i stort sett inte ha några alls. Ibland återkommer samma tics som tidigare men lika ofta får personen nya annorlunda tics. Det går att i viss utsträckning tränga undan sina tics men det är bättre att få utlopp för dem. Förutsättningarna för att hålla tillbaka ticsen skiftar också från en tidpunkt till en annan.
Man skiljer mellan enkla och komplexa tics men det kan många gånger vara svårt att avgöra var gränsen går. Enkla tics består av ett enskilt, kortvarigt ljud eller rörelser i en kroppsdel i taget. Komplexa tics består av flera sammansatta ljud, ord eller fraser, eller flera muskelgrupper.
Exempel på enkla tics; blinkningar, grimaser, kastar med huvudet, spänner muskler, hostar, harklar sig, spottar, smackar, gäspar etc. Exempel på komplexa tics; hoppar, klappar händerna, biter sig i läppen, städar och ordnar saker, upprepar uttryck som ’oj-oj’, ’liksom’, ’håll käft på dig’, upprepa det andra säger etc.
Enkla motoriska tics uppträder ofta första gången i samband med ett irritationsmoment t.ex. en lång lugg som hänger ned framför ögonen. Lindriga tics är så vanligt förekommande att de sällan uppfattas som avvikelser. Motoriska och vokala tics kan förekomma utan koppling till varandra men de kan också vara kombinerade på ett komplext sätt. Ofta föregås tics av en sensorisk upplevelse som t.ex. klåda eller sveda.
Upplevelser som föregår motoriska och vokala tics kallas sensoriska tics. Många med Tourettes syndrom uppger att de är extremt överobservanta på signaler från den egna kroppen. Enligt Nilsson och Pelling (1999) finns det undersökningar av Tourettes syndrom där över 90 procent av de undersökta personerna har beskrivit sina tics som reaktioner på för-förnimmelser eller förkänningar. De förnimmelser som föregår ticsen kan delas in i kroppsliga och psykiska sensationer. ”De kroppsliga omfattar t.ex. spänningar, kittlingar eller kliande medan de psykiska handlar om impulser som beskrivs som ’måste’-känslor eller förväntan om att det skall kännas bra efter att ticset har utförts (a.a.s11). Personerna i undersökningen menade också att förnimmelserna hade blivit tydligare med tiden.
Det är vanligt med svåra sömnstörningar hos spädbarn som senare utvecklar tics. Begåvade barn med tics eller tvångshandlingar försöker ofta själva att kontrollera sina symtom. Det kan leda till värk i nacke, ansikte eller huvud. Eller till oro, ängslan eller depression.
Förlopp
Enligt Gillberg (1999) växlar symtomen med åldern och varierar i intensitet och uttryck från en period till en annan. Ofta dominerar uppmärksamhetsbrist och överaktivitet i förskoleåldern. Tics uppträder ofta först i skolåldern. I 5 – 10 årsåldern debuterar ofta motoriska tics, de vokala tics kommer några år senare. För att få diagnosen Tourettes syndrom skall ticsen ha debuterat före 18 års ålder.
Det är vanligast att ticsen startar i ögonen t.ex. med blinkningar eller andra ögonrörelser. Därefter dominerar olika former av grimaser. Vokala tics förefaller debutera senare än motoriska tics, i de fall vocala tics kommer först handlar det oftast om harklingar och sniffningar. I allmänhet börjar också de enkla ticsen först för att sedan övergå i mer kompexa tics. Det innebär att svårighetsgraden i allmänhet ökar med åldern men lika plötsligt kan också en förbättring ske. Sällan försvinner ticsen helt.
Det är vanligt att tics förekommer flera gånger dagligen men kan försvinna snabbt. De ersätts i allmänhet av nya. Stress och avslappning, kyla och värme, uttröttning, uttråkning och infektioner kan försämra tics. En del personer får fler tics när de är avslappnade medan andra då får färre. Omfattningen av tics kan också påverkas av olika aktiviteter samt graden av vakenhet. Hur ticsen kommer att utvecklas (om de blir färre eller värre) går inte att förutsäga.
