Det finns en rad forskningsstudier som visat (med hjälp av magnetkamera) att personer med dyslexi har ett förstorat område i höger tinninglob. Man tror att denna förstoring är en kompensatorisk förstoring som har uppkommit som en direkt följd av funktionsstörningen i vänster hjärnhalva (vilken orsakar läs- och skrivsvårigheterna). Man tror att denna förstoring i höger tinninglob kan vara en av orsakerna till att många personer med dyslexi har begåvning, talanger och kreativitet över det normala (Lundgren 1998).
Gillberg (1997) skriver att praktiskt taget alla som har Aspergers syndrom också har starka sidor och menar att vissa av dessa styrkor kan ses som en del av själva syndromet. Många med Aspergers syndrom har en hög intellektuell begåvning. Utantillminnet är ofta exceptionellt bra, liksom den mekaniska läsförmågan.
| En del har fotografiskt minne och de flesta är mycket uthålliga och noggranna. |
|
Eftersom den intellektuella begåvningen är många Aspergermänniskors största tillgång i livet menar Gillberg att den måste tas tillvara. Det är därför viktigt att betona denna styrka för dem och stärka deras självförtroende på detta område. Många människor med Aspergers syndrom har också specialkunskaper och kan bli mycket skickliga inom ett specifikt område. Om denna specialkunskap tas till vara kan den bli till ytterligare en tillgång i livet. Enligt Gillberg ser personer med Aspergers syndrom också ofta betydligt yngre ut än vad de faktiskt är. (Det kanske i och för sig inte alltid en tillgång, det beror på hur man ser på saken.) Nästan alla symtom vid Aspergers syndrom har en ”positiv baksida”.
Gunilla Gerland (1997) skriver att man tänker annorlunda när man har Aspergers syndrom; ”att tänka annorlunda kan ibland vara en fördel – då kanske man kommer på sådant som ingen annan har tänkt på! (s. 20)”
Duvner (1998) ser också ADHD-dragen som positiva tillgångar och har gjort en lista över alternativa tolkningar av dessa. Det negativt klingande ordet ”överaktiv” har han ersatt med de mer positivt klingande orden ”intensiv eller energisk”. ”Impulsiv” har han omformulerat till det mer positiva ”spontan, flexibel, oförvägen, idérik, kreativ”. Att vara ”otålig” innebär också att vara ”nyfiken och intresserad”. Den som är ”lättavledbar” är å andra sidan också ”uppmärksam på vad som händer runt omkring”. ”Okoncentrerad kan bytas ut mot ”associationsrik”. Den som har ”kort uthållighet i intellektuella arbetsuppgifter” har en ”konkret inlärningsstil och stor uthållighet i självvalda aktiviteter”. Den som är ”egoistisk” är med andra ord en ”individualist” – en person som ”går sin egen väg”, en ”ledare”.
Enligt Nilsson och Pelling (1999) har många människor med Tourettes syndrom lättare än andra att dela en linje exakt mitt itu. De menar att samma sökande efter tankemässig symetri och balans kan vara en fördel för en del med Tourettes syndrom.
Gillberg (1999) menar att den impulsivitet som ofta är ett utmärkande tecken på Tourettesyndromet kan tillsammans med god begåvning uppfattas som idérikedom, fantasi och kreativitet. Hämningslöshet som ofta är sammankopplat med impulsivitet kan också uppfattas positivt. En ohämmad person kan uppfattas som mer spontan, rolig, spännande eller intressant. Kombinationen snabbhet och impulsivitet kan också uppfattas som tecken på intellektuell rörlighet. Tvångsmässighet kan utnyttjas i situationer då det är positivt att vara extremt noggrann. ”Nästan allting har en positiv sida, om man bara vill se den! (s.61)”
Enligt Vanna Beckman (1999) tycks det finnas en skillnad i förekomst av neuropsykiatriska diagnoser mellan Europa och USA, där diagnoserna tycks vara vanligare i USA. I den amerikanska kulturen finns en otålighet och företagaranda, folk flyttar och byter arbete oftare. Forskare har spekulerat i att det kan bero på att de européer som en gång utvandrade till Amerika var mer företagsamma, handlingskraftigare, rastlösa och mer kreativa än de som stannade kvar i Europa.
