Det finns en rad svårigheter som förknippas med neuropsykiatriska funktionshinder. Svårigheter med att styra sina impulser, att inte ha ett fungerande bromssystem, medför oförmåga att stoppa eller skjuta upp hjärnans svar på inkommande intryck. Denna mycket viktiga förmåga att kunna bromsa ligger till grund för en rad av våra förmågor t.ex. arbetsminnet. Arbetsminnet hjälper oss att imitera andra och lära oss av andras misstag vilket utgör en viktig social förmåga.
Social omogenhet
Arbetsminnet styr också tidsuppfattningen. Russel Barkley, en av världens mest kända forskare på området, menar att denna bristande känsla av tid kan liknas vid närsynthet – tiden syns inte förrän den är nära inpå.
| Oförmåga att komma i tid brukar dra till sig andras ogillande och irritation. |
|
De bristfälliga bromsarna påverkar också de känslomässiga uttrycken. Människor med neuropsykiatriska svårigheter är ofta mer öppet känslomässiga och reagerar impulsivt vilket kan medföra att omgivningen reagerar negativt och tycker att personen är omogen och svår.
Det bristande bromssystemet, impulsiviteten, svårigheter med att styra sitt humör, överaktivitet och koncentrationssvårigheter bidrar till en bristande upplevelse av sammanhang och till en fragmentarisk tillvaro, vilket påverkar individens möjligheter att utveckla sociala förmågor. Misslyckanden, besvikelser, ständiga konflikter och omgivningens kritik leder till sviktande självkänsla och till trots. Ofta också till ångest, depression och kanske asociala handlingar.
Känslomässiga problem
Bromsarnas bristfällighet bidrar till svårigheter med att följa uppgjorda regler och planer, ha förmåga till att vänta samt hantera besvikelser. Ofta misstolkas andras avsikter och en olyckshändelse kan uppfattas som en medveten elakhet. Alla intryck pockar på stör förmågan att planera och reflektera. Samspelet med omgivningen påverkas också av att individen har svårt att uppmärksamma två saker samtidigt. Denna omogenhet i att relatera till andra finns ofta kvar ända upp i vuxenlivet och visar sig t.ex. i svårigheter att lösa konflikter, tåla frustrationer samt planera utifrån mer långsiktigt ställda mål.
Aggressiviteten beror delvis på ärftliga faktorer men är också ett sätt att skydda sig på. Integritet och självkänsla kan genom aggressiviteten bevaras i mötet med alla negativa erfarenheter. Ofta blir det en olycklig negativ spiral av trots, aggressivt bemötande och konflikter. Alla misslyckanden påverkar självkänslan och personen får svårt att hantera kritik. Redan som barn utvecklar många strategier för att undvika situationer som innebär krav och risk för misslyckanden.
Barn med neuropsykiatriska svårigheter som växer upp i en miljö som inte känner till dess funktionshinder, eller som inte får förståelse för vad svårigheterna innebär, riskerar att utveckla känslomässiga störningar. Detta gäller inte bara den egna familjen, lika viktigt är att kamrater, släkt, förskolepersonal, skolpersonal etc har kunskap och förståelse om vad det innebär att leva med ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Detta är också än så länge ett viktigt argument för diagnos. Förblir svårigheterna odiagnostiserade riskerar barnet att bli utan förståelse, hjälp och stödinsatser.
