Sidmeny
Facebook
Kategorimeny

Flickor – undergrupper

NeuroNätet

Det här är en fullständig kopia på en fantastisk sida som innehåller så mycket bra fakta. Jag har försökt att få tag på den som är ansvarig för sidan, men har misslyckats. För att inte dessa fakta skall försvinna har jag därför kopierat de sidor jag verkligen vill skall finnas kvar. Om du känner den person som startat sidan Neuronätet – eller vem som idag är ansvarig – så kontakta mig gärna. /Jessica Stigsdotter Axberg

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Kathleen G. Nadeau delar in flickor med neuropsykiatriska svårigheter i undergrupperna ”pojkflickorna”, ”dagdrömmarna”, ”snackarna” och ”de begåvade”;

De hyperaktiva flickorna är ofta vad vi brukar kalla pojkflickor. De leker ofta med pojkar, är fysiskt aktiva och dras till mer riskfyllda aktiviteter.

SNOWBRD.WMF (3606 bytes)

Sporter som fotboll, simning och ridning är mer tilltalande för dessa flickor än sådana aktiviteter vi i allmänhet förknippar med flickor (enligt de könsroller vi har). Till skillnad mot pojkarna med neuropsykiatriska svårigheter så är dessa flickor ofta mer samarbetsvilliga hemma och jobbar hårdare för att göra läraren i skolan nöjd. Trots att de anstränger sig i skolan så har de svårt att nå upp till sin fulla potential. Ofta är de oorganiserade och lämnar sitt rum i en enda röra när de rusar iväg till nästa aktivitet. Men istället för att misstänka neuropsykiatriska svårigheter så tänker ofta skolpersonal och föräldrar att flickan är ouppfostrad och inte intresserad eller benägen för studier.

Hypoaktiva flickor är ofta blyga dagdrömmare som sitter försjunkna i egna tankar. Deras ouppmärksamhet i skolan märks inte eftersom de sliter hårt för att inte dra uppmärksamheten till sig, de verkar lyssna till läraren samtidigt men i själva verket är de långt borta i tankarna. Dessa flickor känner ofta oro inför skolan, de är glömska, oorganiserade, har svårt att slutföra uppgifter och blir mycket oroliga inför kommande uppdrag i skolan. De behöver hjälp i skolarbetet och om inte en förälder sitter med vid läxläsningen blir inget gjort. De arbetar i långsammare takt jämfört med andra flickor och verkar snabbare bli överbelastade. Omgivningen gör ofta misstaget att tro att de är mindre begåvade än de faktiskt är. En del får ångest eller blir deprimerade.

Den tredje typen är de som har neuropsykiatriska svårigheter med både hyperaktivitet och hypoaktivitet. De har en högre aktivitetsnivå jämfört med ”dagdrömmarna” men behöver inte nödvändigtvis vara ”pojkflickor”. Ofta är dessa flickor hyper-pratsamma snarare än hyper-aktiva. De är lustiga, hetsiga och överkänsliga. De pratar oavbrutet i klassrummet och har svårt att vara tysta även när de blir tillsagda. De avbryter andra och hoppar från ämne till ämne i ett samtal. De här flickorna kan ha svårigheter att hålla en linje om de skall berätta om händelsen o en bok eller film eller så berättar de en osammanhängande historia på grund av att de har svårt att samla tankarna innan de ska börja tala.

Det här är flickor som kan bli ledare eftersom de är aktiva, pratsamma och spännande att vara tillsammans med men deras vänskap är dramatisk, fylld med överreaktioner och argumenterande.

FRAMSTEG.WMF (5590 bytes)

För att dölja sin glömska och organisationssvårigheter kan de låtsas att vara ”lustigkurrar”. Under tonåren finns det risk att flickorna i denna grupp kompenserar dåliga skolresultat med att bli hyper-sociala och börjar röka, dricka och bli sexuellt aktiva i tidig ålder.

Begåvade och högt intelligenta flickor med neuropsykiatriska svårigheter är de svåraste att upptäcka. Ju smartare flickorna är desto senare kommer deras svårigheter i skolarbetet att upptäckas. När skolarbetet blir allt mer krävande och komplicerat i de högre klasserna visar sig koncentrationsvårigheterna, problem med att organisera arbetet och svårigheterna med att genomföra uppgifter allt mer.