Bristande social interaktion och avvikande uttrycksförmåga
Barn med Aspergers syndrom beter sig ofta socialt och emotionellt opassande, ofta brådmoget eller provocerande och förstår inte sociala regler. Det vägrar också ofta att acceptera vuxenvärldens krav. Tidigt börjar många föräldrar fundera över barnet men har svårt att sätta fingret på problemet. Barnet kan verka självförsjunket med litet intresse för andra människor. Ibland har barnet svårt att tolka föräldrarnas ansiktsuttryck och kan ha svårt att känna igen människor som de ofta har sett på fotografier. Det finns studier (Frith red. 1998) som tyder på att barn med Aspergers syndrom, liksom barn med autism, har svårigheter att tolka ansiktsuttryck eller andra känslomässiga uttryck och har bristande förmåga att känna igen ansikten.
Eftersom personen saknar förmåga att ta in andra människors perspektiv sker det mesta på egna villkor. När det gäller barn så gör barnets egocentriska beteende det svårt att få kamrater vilket även brukar vara fallet i vuxen ålder. En del kan vara med andra men inte på ett ömsesidigt sätt. Gunilla Gerland (Ögonblick 4/99) menar att det är en myt att människor med Aspergers syndrom är socialt ointresserade.
Flera vill ha kontakt men vet inte hur de ska göra eller vågar kanske inte ta kontakt. |
|
Vidare säger hon att det är en missuppfattning att personer med Aspergers har svårigheter med närhet, det handlar snarare om taktila perceptionssvårigheter.
I förskoleåldern börjar problemen med kamrater bli påtagligt, de känner inte på sig vad som passar sig och registrerar inte sociala signaler. Det kan innebära att personen inte känner av hur nära man kan stå någon annan när man pratar t.ex. De kan inte intuitivt förstå hur andra tänker, känner och reagerar. Ofta har barnen lättare att umgås med yngre kamrater än med jämnåriga. Barnet har bristande föreställnings- och inlevelseförmåga och föräldrarna kan undra om det har någon empati överhuvudtaget. När det gäller empati säger Gunilla Gerland (a.a.) att människor med Aspergers syndrom visst kan känna empati men att de kan ha svårt att ta andras perspektiv. När de väl förstår kan även de känna empati och bry sig om.
Personer med Aspergers syndrom har problem med att uppfatta nyanser i det sociala samspelet uppträder som om de vore omedvetna om de sociala konventioner som ligger till grund för människors sociala umgänge. De har svårt att förstå att andra inte vet vad de själva vet. De tycks inte medvetna om andras reaktioner eller vilka konsekvenser det egna handlandet kan få för andra människor. Ofta finns också en avvikande ickeverbal uttrycksförmåga tillsammans med motorisk klumpighet.
Andra människor reagerar ofta på att individer med Aspergers syndrom har en säregen kroppshållning, är uttryckslös, har ovanliga kläder och avvikande språkmönster. Digby Tantam (i Frith red. 1998) menar att intrycket av avvikande beteende beror på en avsaknad av en integrering av uttryck, tal och blick. Detta kan få till effekt att en helt vanlig gest kan tyckas oförklarlig eller absurd eftersom personen med Aspergers inte har förmåga att via blicken eller förändringar i uttryckssättet tolka en annan persons handlingar.
Genom sin intellektuella och språkliga förmåga kan många med Aspergers syndrom kompensera för en del av sina svårigheter. Gunilla Gerland varnar dock (Ögonblick 4/99) för antagandet att de mest välfungerande människorna med Aspergers syndrom skulle ha det lättare. Att ligga nära normalitet men ändå inte riktigt nå fram leder till överkrav och missuppfattningar från omgivningen.