…men måste man vara elak mot de man inte gillar?
Jag kan inte älska alla, fast jag vill. Och barn har ju ännu svårare för det. Att tolerera andra.

Ibland kommer min son hem och berättar att han upplever sig bli kränkt, ibland mobbad. Han går alltid till sin lärare och till sin rektor och berättar. Inte alltid till oss – för han vill inte att vi ska bli ledsna. Vi pratar om det, försöker förstå. Pratar om hur den som kränker kanske mår, att det kanske inte handlar om min son…och ibland gör det ju det ändå. För vi kan inte älska varandra allihop. Vi är ju så olika.

När är det en kränkning? När blir det mobbning?
Det finns ingen gräns för när en kränkning övergår i mobbning, det är alltid individens egna uppfattning och känsla som definierar om man är mobbad eller inte.

Friends.se skriver ”En viktig gemensam utgångspunkt är att den som upplever sig mobbad har rätt att bli tagen på allvar.”… och fortsätter …”I en grupp där medlemmarna känner sig osäkra och där det råder dålig stämning och intolerans, är risken för mobbning störst.”…

Så är det just nu i min sons klass…det händer grejer. De går i femman, hormoner, förpubertet och dålig mentaliseringsförmåga.
Mentaliseringsförmåga är ett kapitel för sig – jag berättar mer framöver om det.