Det är idag fler pojkar än flickor som får diagnosen ADHD. En av anledningarna är att vuxna lättare känner igen ADHD hos pojkar.

Flickorna döljer sin glömska och organisationssvårigheter med att låtsas att vara ”lustigkurrar”. Under tonåren finns det risk att flickorna i denna grupp kompenserar dåliga skolresultat med att bli hyper-sociala och börjar röka, dricka och bli sexuellt aktiva i tidig ålder.

Begåvade och högt intelligenta flickor med neuropsykiatriska svårigheter är de svåraste att upptäcka. Ju smartare flickorna är desto senare kommer deras svårigheter i skolarbetet att upptäckas. När skolarbetet blir allt mer krävande och komplicerat i de högre klasserna visar sig koncentrationssvårigheterna, problem med att organisera arbetet och svårigheterna med att genomföra uppgifter allt mer.

Faktablad, böcker och videos om Flickor och ADHD
Videos med Svenny Kopp
Del 1
Del 2
Del 3
Föreläsning med Svenny Kopp – UR Samtiden – t.o.m 14 juli 2014.
Jag har saxat flera avsnitt nedan från Svenny Kopps forskning om flickors ADHD. Vill du läsa mer om Svenny Kopp klickar du här»

Faktablad:
• Infoteket
• Attention

Böcker
Flickor med ADHD
Kathleen G. Nadeau delar in flickor med neuropsykiatriska svårigheter i undergrupperna ”pojkflickorna”, ”dagdrömmarna”, ”snackarna” och ”de begåvade”; Så vad stämmer in?
Flickor med ADHD är vanligare än man tror, även om relativt få fall får denna diagnos. Dels därför att flickornas svårigheter är annorlunda än ADHD-pojkarnas, och inte lika störande för omgivningen. Men också för att flickor ofta lyckas dölja sitt handikapp bakom en god allmän begåvning eller stenhård yttre disciplin. Läs mer här»

 Coolt med ADHD – kommer i April 2014
…”Den första boken i serien, Coolt med ADHD handlar om en tjej med ADHD. Det är en bok om en tjej, för tjejer och om diagnosen på ett bra sätt. För det är jävligt coolt att ha ADHD. Alice, 11 år, håller inte med i början, men hon förstår det sen, och det gör hennes kompisar också.”  Läs mer här om boken»

– – –  hela denna nedanstående text är från NeuroNätet – – –
Källa: SOU 1998:31 s.66

…”Flickor med neuropsykiatriska svårigheter är inte lika ofta utåtagerande, trotsiga och hyperaktiva. Flickor får inte vård i samma utsträckning som pojkar och inte heller samma hjälp i skolan trots att de har inlärningssvårigheter i lika hög grad. Detta påverkar naturligtvis flickornas självkänsla och självförtroende. I Agneta Nydéns avhandling framkom att de flickor som remitteras till barnneuropsykiatrisk klinik kan ha större problem än de remitterade pojkarna. Detta trots att de ofta väckt mindre uppmärksamhet eller ansetts behöva hjälp i mindre utsträckning innan de kom till untredningen. Nydén drar slutsatsen att flickors problematik kräver större uppmärksamhet än hittills och att flickor kan vara i större behov av pedagogiska insatser än pojkar.

Flickorna behöver, precis som pojkarna med neuropsykiatriska svårigheter, struktur och ledning av vuxna. För många flickor innebär puberteten och tonårstiden en svår känslomässig berg-och-dalbana. Om de känner sig socialt utanför i skolan, förvirrade och överväldigade finns risken för att de drar sig undan och utvecklar depression. De hyperaktiva-impulsiva flickorna använder den trygga hemarenan att få utlopp för sin aggressivitet, frustration och rädsla vilket resulterar i oändliga konflikter med skrik, gråt och igenslängda dörrar. Dessa flickor behöver hjälp att återfå balans i livet och känslomässig jämvikt. I hemmet kan de få möjlighet att vila sig i lugn och ro och fylla på sina känslomässiga batterier. För föräldrar gäller det att inte luras att inlåta sig i oändliga gräl och konflikter.

Flickorna, oavsett om de är hypo- eller hyperaktiva, behöver lära sig att skapa sig en lugn vrå i livet för att motverka de känslomässiga stormarna. De behöver också öva upp sin förmåga att samla sig igen efter ett känslomässigt utbrott och återfå jämvikt. De har god nytta av att tidigt lära sig avslappningsövningar. Många flickor med neuropsykiatriska svårigheter lider av låg självkänsla och behöver hjälp att bygga upp denna. Istället råkar de flesta ut för det motsatta när föräldrar och lärare överöser dem med tillsägelser, tillrättavisningar och kritik. Det är värdefullt för dessa flickor att hitta ett fritidsintresse, en hobby eller något annat som kan kompensera hennes brister.
Genom att bli duktig på något område kan hon få beröm och uppskattning trots sina svårigheter vilket är ovärderligt för självkänslan.

Flickorna har ofta svår PMS och det finns läkarhjälp att få.

Flickor utan diagnos får ofta betala priset att omgivningen betraktar dem som förvirrande och icke begåvade. Ofta börjar de och slutar med en rad hobbies och intressen. Aktiviteter som kräver diciplin och uthållighet fullföljs sällan. Ofta hamnar de efter i skolan, inte sällan börjar de tänka på sig själva som ”förlorare” med få talanger.”…

Läs mer på sidorna:
http://user.tninet.se/~fxg297r/flickor%20och%20npf.htm
http://user.tninet.se/~fxg297r/flickor_symtom.htm
http://user.tninet.se/~fxg297r/flickor_huvudproblem.htm
http://user.tninet.se/~fxg297r/flickor_undergrupper.htm
http://user.tninet.se/~fxg297r/flickor_adhd.htm