Idag var det dop. Bara närmsta familjen. Min brorson Aston döptes. Och hör och häpna, mina barn skötte sig exemplariskt. De var ödmjuka, empatiska, inlyssnande, intresserade och alldeles fantastiska. Och jag är övertygad om att det berodde på att vi var utomhus. För alla ”osynliga krav” var borta. De satt längst fram och skrattade och log och tyckte att allt var kul. Aston var fantastisk och skrattade högt när Victor gjorde miner till honom. Linnéa fnissade förtjust när Aston ljudade ”ba ba ba ba ba ba”… : ) Det var en härlig dag, och efteråt fikade vi utomhus med världens mest underbara tårta och då valde Victor att sitta inomhus och spela. Och det är helt ok. För då hade han ansträngt sig ordentligt. Så det var han värd.
PS Tårtan var en chockladchock som var gudomlig DS
