Sidmeny
Kategorimeny

Skrivet den okt 19, 2012 i Blogg

När kommer nästa bok?

När kommer nästa bok?

Världens finaste fråga och komplimang fick jag från två tjejer som går i min sons klass. De gav mig också många förslag på vad dekommande böckerna skulle handla om : ) Jag skall inte pressa ut en ny bok på en gång utan bara njuta av att denna finns och att folk vill köpa den. Och att ungarna gillar den.

Några referenser:

Den var jättebra! När kommer nästa bok. Jag vill veta vad som hände sen.
Wilma 10 år

Åh vad fint ritad. Vad kommer hända med Victor i nästa bok?
Emilia 10 år

Den var toppenbra. Riktigt bra. Jag är stolt som vet vem du är.
Tim 10 år

Vilken bra, men varför blev pojken så ledsen? Är han fortfarande ledsen?
Linnéa 6 år

 

Läs mer

Skrivet den okt 15, 2012 i ADHD, Blogg

Bokläsning för 6-åringar

Bokläsning för 6-åringar

Vilket härligt uppdrag – att få läsa boken ”Jippie jag har ADHD”, för en förskoleklass.

Jag fick möjligheten att läsa boken för en förskoleklass i Slottskolan i Skokloster. Efter att vi läst boken fick de ställa frågor till mig, och här kommer ett urval:

Är ADHD en sjukdom?
Nej, det är en funktionsnedsättning. En samling av svårigheter kan man säga. De som har ADHD har oftast svårt för samma saker. Och man kan träna på dem – massor.

Varför kan du så mycket om ADHD?
Ja, för att jag vill kunna hjälpa och stötta min son så mycket som möjligt – han har ADHD. Och ju mer jag kan, desto mer kan jag lära ut till hans kompisar och till exempel hans lärare.

Är ADHD farligt?
Nej, ADHD är inte farligt. Inte för den som har det och inte för de runt omkring. Och det smittar inte, eftersom det inte är en sjukdom.

Kan man bli frisk från ADHD?
Man blir inte frisk, eftersom det inte är en sjukdom. Men om man har koll på de svårigheter som finns så kan man träna extra mycket på det, och till slut blir det som är svårt mycket lättare. Precis som att gå i skolan. Man tränar varje dag.

Så fina och så kloka frågor från ett 20-tal härliga 6-åringar. Och vilken kick för mig att se att boken är intressant.

/kram

 

Läs mer

Skrivet den sep 26, 2012 i Blogg

Shoppa bok om två veckor!

Shoppa bok om två veckor!

Om ca 2 veckor kommer boken  Jippie jag har ADHD, och när den landar hos mig så kommer jag öppna shoppen.

Inspirationskort, Hipp Hipp Hurra-kort och boken är det som jag kommer starta med. Sen får jag fylla på med inspirerande produkter. Kom gärna med förslag.

 

Love, peace & ADHD

 

Läs mer

Skrivet den mar 24, 2012 i ADHD, Blogg

Kan man ADHD-frälsa världen?

Kan man ADHD-frälsa världen?

Ja, kan man det? Jag tror det så därför har jag gett mig ut på denna mission. Det gör jag genom att skriva barnböcker om diagnoserna. Min första bok är snart på gång.

Boken är en färgchock med stora härliga bilder och ett lätt språk. Tanken är att berättelsen skall vara avproblematiserande för att man skall våga prata om ämnet och att man skall våga söka rätt hjälp.

Läs mer

Skrivet den mar 23, 2012 i ADHD, Blogg

Ansiktstid

Ansiktstid

Jag och Victor har haft ”ansiktstid” sedan hösten 2009 – och det ger magiska resultat.

Vad är då ansiktstid? Kortfattat: det är en social träning att säga snälla, generösa vackra saker till varandra under tiden man har ögonkontakt. Ofta har man inte ögonkontakt med sina barn när man läser, tittar på tv/film, när man leker…man tittar mer på sina händer eller fötter…

Det fanns en tid när Victor inte fick höra ett vänligt ord på flera dagar. Det bemötte han på samma sätt. Han fick helt enkelt inte lära sig att han var bra, han kunde inte heller ta emot att någon var vänlig (han blev misstänksam).Han kunde inte heller förmedla något positivt till någon annan – eftersom han inte visste vad han skulle säga.

Så, en morgon bestämde jag mig för att jag och Victor skulle ha ett härligt avsked innan skolan, en bra start på dagen genom att ha 5 min ansiktstid. I början var det jättesvårt – att sitta still – att ta emot komplimanger – att komma på bra saker att säga och att mena det. Men till slut blev det som rinnande vatten.

Om vi nu för tiden är stressade och glömmer bort ansiktstid…då påminner Victor direkt. Han vill ha sin ansiktstid. Med glädje.

Ja, det är inte bara Victor i familjen som får det – även lillasyster får det och hon blir helt euforisk, ler och åmar sig och vet inte vart hon skall ta vägen! Fantastiskt att se!

Läs mer

Skrivet den mar 17, 2012 i ADHD, Blogg

Varför behöver man diagnoser?

Varför behöver man diagnoser?

Under Victors dagisår blev vi ofta kallade till s.k BHT-träffar (BarnHälsoTeam) av förskolan på grund av det hände så mycket kring Victor. Det var mycket bråk och många tårar på avdelningen. Träffarna gav inte oss speciellt mycket, vi kände en brist på förståelse från förskolan över vår problematik. Vi fick råd och tips av teamet men det följdes inte upp på förskolan.

När Victor började förskoleklass började det äntligen hända saker. Tillsammans och med stöd av hans lärare satt vi igång en utredning. Vi skickade en anmälan till VITS-teamet (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) i Uppsala. Och när ungefär ett år hade gått, så stod vi inför läkaren som meddelade att Victor hade ADHD. Vi föräldrar kunde pusta ut, för vi undrade faktiskt vad det kunde vara om det inte var ADHD. Var det fel på oss föräldrar?

Tack vare diagnosen fick vi upp ögonen för hur vi kunde hjälpa Victor. Och hur vi kunde hjälpa omgivningen och skola – att hjälpa honom. Hemma uppfinner vi ständigt nya lösningar. Många av lösningarna blev roliga lekar som den morgonen när vi försov oss – då hittade vi på ”Hinna-med-allt”-leken… Allt gick i super-ultraexpress-tid. Och vi kom i tid!

Idag har det gått tre år sedan Victor fick sin diagnos och det har faktiskt blivit ganska lugnt här hemma. Den som stökar mest just nu är inte Victor utan hans busiga lillasyster Linnéa.
Är du förälder och orolig – kräv en utredning. Det är ett fantastiskt sätt att kartlägga ditt barns behov – och skapa nya vägar att lösa vardagsproblem – oavsett om det finns en diagnos som grund.

Varmt lycka till på vägen!

Stolt mamma till en fantastisk kille
Jessica Stigsdotter Axberg, 2012

Läs mer

Skrivet den mar 16, 2012 i ADHD, Blogg

Hur vet man att man har ADHD?

Hur vet man att man har ADHD?

Kriterier för ADHD
Attention Deficit Hyperactivity Disorder
Följande kriterier gäller för ADHD enligt svenska översättningen av DSM-IV (APA, 1995), som också anger tre olika undergrupper av ADHD:

ADHD – uppmärksamhetsstörningar och impulsivitet/hyperaktivitet (attention deficit hyperactivity disorder) – bedöms vara ett av de mest studerade tillstånden inom medicinen. Man har beräknat att ungefär tre till sex procent av alla barn i skolåldern har ADHD. Det är ca två till tre gånger vanligare med ADHD hos pojkar än flickor. Huvudsymtomen vid ADHD är uppmärksamhetsstörning, impulsivitet och hyperaktivitet/överaktivitet.

ADHD leder till konsekvenser i det dagliga livet som gör att barn och ungdomar med ADHD är beroende av att det finns vuxna i deras omgivning som kan förstå och hjälpa dem. Många olika verksamheter i samhället måste förstå och hantera svårigheter som personer med ADHD har. Personer med ADHD har rätt till vård och stöd i enlighet med den kunskap som finns idag.

Det behövs attitydförändringar i synen på ADHD. Personer med ADHD behöver bli bemötta utifrån sina förutsättningar. Med en väl anpassad miljö och förståelse från omgivningen ges möjligheter att deras goda sidor kommer till sin rätt. En person med ADHD kan då leva ett bra liv utan att uppleva sig ha problem som hindrar i vardagen.

ADHD med uppmärksamhetsstörning
För diagnosen ADHD med uppmärksamhetsstörning krävs enligt DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) minst sex av följande symtom:
a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, yrkesliv eller andra aktiviteter
b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar
c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal
d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna)
e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter
f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor)
g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli
i) är ofta glömsk i det dagliga livet

ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet
För diagnosen ADHD med hyperaktivitet/impulsivitet krävs enligt DSM-IV att minst sex av följande kriterier är uppfyllda:
a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still
b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund
c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet)
d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla
e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”
f) pratar ofta överdrivet mycket
g) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt
h) har ofta svårt att vänta på sin tur
i) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar)

ADHD av kombinerad typ
För diagnosen ADHD av kombinerad typ krävs att kriterierna för både bristande uppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet enligt ovan ska vara uppfyllda.
Undergrupper
ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsstörning
ADHD med i huvudsak överaktivitet/impulsivitet
ADHD med en kombination av båda, dvs. ADHD av kombinerad typ.
Det finns ett samstämmigt internationellt stöd för att diagnosen ADHD kan ställas på ett tillförlitligt sätt. För att avgöra om problemen uppfyller de fastlagda kriterierna för ADHD krävs en noggrann utredning. Syftet med en utredning är att skapa förståelse för barnets sätt att fungera, såväl dess styrkor som svagheter, så att barnet får rätt stöd och bemötande.

Referens: Kort om ADHD hos barn och vuxna- en sammanfattning av
Socialstyrelsens kunskapsöversikt. Artikelnr 2004-110-7. ISBN 91-7201-854-2

Läs mer