Sidmeny
Kategorimeny

Skrivet den maj 13, 2014 i #blogg100, ADHD, ADHD-strategier

Mamma, jag vill inte gå till skolan idag – jag känner mig så ensam.

Mamma, jag vill inte gå till skolan idag – jag känner mig så ensam.

Fick ett mail från en mamma:
”I morse hörde jag min son säga:
– Mamma, jag vill inte gå till skolan idag – jag känner mig så ensam. Ingen vill leka med mig, fast fröknarna säger att jag får vara med… Ska vara med.
Det knöt sig i mitt hjärta när jag fick höra dessa ord. Vad gör man, hur kan jag försöka fokusera på det goda när det är ont om det…”

Ja vad gör man? Det gör så ont i mitt mammahjärta : (
Ta reda på så mycket fakta du bara kan. Kolla om det är sant och att pedagogerna/lärarna ser samma sak som din son säger.
Om de inte ser och det är sant, så upplys dem om det. Be dem att vara vaksamma och se hela barngruppen. Man kan be pedagogerna/lärarna att stötta gruppen genom att hjälpa den som har svårt att vara med. Kreativitet behövs det mängder av.

Bamsekram

 

Läs mer

Skrivet den maj 12, 2014 i #blogg100, ADHD, ADHD-strategier

Vägarbete blev vägbråk.

Vägarbete blev vägbråk.

Idag fick jag beskåda något riktigt intressant. Det kändes nästan som att jag satt hemma i tv-soffan och tittade på en dokumentär om mänskliga reaktioner.

Jag kommer åkandes på vår lilla väg i Skokloster och det står uppsatt skyltar att de just nu håller på med vägarbete. Skyltarna är uppsatta långt i förväg, och de räknar ned från 70 till 50 och till 30. Man börjar se människor som står vid vägen och arbetar, man ser och anar flera fordon. När jag närmar mig ser jag att det är en liten lastbil som försöker att ta sig förbi den traktor som precis håller på att lasta upp saker på ett släp.
Jag ser att traktorn vill backa, och jag ser att den lilla lastbilen backar, lite, väääldigt lite.
Föraren i traktorn vänder sig om, jag ser inte hans ansiktsuttryck men han verkar lite irriterad och vänder tillbaka och försöker backa lite till. Lastbilen vill verkligen framåt och förbi så istället för att backa smyger han fram i vägkanten men hindras – av vägpinnar. Då blir det tvärstopp. Jag ser att lastbilen bromsar. Jag ser att traktorföraren vänder sig bryskt mot lastbilen. Och sen för traktorföraren skopan framför lastbilen så att han inte kan köra någonstans. Och bakom står jag. Och ser allt som i en film hemma i soffan. Jag stänger av motorn.
Traktorföraren rusar ur sin traktor och rundar lastbilen, han hytter med näven och jag ser att han skriker. Han går bort en meter men reagerar på något som lastbilschauffören antagligen hojtat efter honom. Traktorföraren springer fram och rycker i dörren men får inte upp den. Han skriker och blir alldeles röd i ansiktet. Riktigt urförbannad är han. Och det verkar som om lastbilschauffören åter skriker tillbaka. Och så där håller de på. Fram och tillbaka. Jag ser att vägarbetarna som står till fots garvar lite och jag undrar om det här verkligen var första gången. Kanske både andra och tredje.

Och där sitter jag – och har bråttom…

Till slut, efter ca tio minuter, har de bråkat färdigt och traktorföraren flyttar på sig och lastbilen kan äntligen köra förbi. Han ställer sig bara 50 meter bort, tar upp sin mobil och ringer någon. Det är det sista jag ser innan jag susar iväg. Och jag undrar just nu – vad hände sen? Någon som vet?

 

Läs mer

Skrivet den maj 8, 2014 i #blogg100, ADHD, ADHD-strategier, AS - Asperger

Ont-i-benet-tystnad…

Ont-i-benet-tystnad…

När Victor skadar sig – då sluter han sig och vill inte ha kontakt med någon. Det är jättesvårt för honom att förmedla vad som sker i kroppen. Det blir ett väntande och ett lirkande som kan ta flera timmar. Och sen helt plötsligt kan han öppna upp igen och är mottaglig. Då får man veta vad som hänt och då får man också veta vad man kunde ha gjort…det kan kännas hopplöst att få informationen så sent. För många gånger hade det gått att lösa genom att samtala och förklara. Men inte när det gör ont. Då sluter han sig.
Finns det någon som känner igen sig och har något knep hur de brukar göra?

Läs mer

Skrivet den maj 7, 2014 i #blogg100, ADD, ADHD, ADHD-strategier, AS - Asperger, Dyslexi, föreläsning, OCD, Tourette

Gissa diagnosen. Igen!

Gissa diagnosen. Igen!

Jag är faktiskt så lyrisk att jag behöver skriva om det två dagar i rad. Vilka människor jag har fått möta. Jag är djupt tacksam och känner mig mycket ödmjuk inför dansensemblen – vilken kraft och styrka och mod de har. Jag är djupt berörd. Och idag satt de i publiken för att de ville höra vad jag sa, det var lite pirrigt…

Föreläsningen jag håller är ganska kortfattad om de olika diagnoserna men jag blandar upp det med olika exempel från mitt eget liv och de som delat med sig till mig. Jag pratar absolut aldrig om någon som inte godkänt det. Det kan vara bra att veta.
Idag fick jag in rätt känsla också – för igår hade jag scenljuset i ögonen och kunde inte se publiken, det var bara svarta siluetter. Jag upptäckte att jag verkligen är beroende av att se e3m. Jag behöver se hur de reagerar och jag behöver se om de förstår. Jag behöver se om jag behöver förklara mer eller om jag kan gå vidare. Jag behöver se om jag skall prata långsammare eller om jag skall prata fortare. Men idag hade de tänt och det blev så mycket bättre för mig då. Det skall jag komma ihåg för det var viktig information för mig.

Det var ovant att inte ha ett bildspel att luta sig mot, men jag hade skapat små lappar med stödord för att inte glömma bort något. Nedan kommer mina stödord om vad jag föreläste om igår och idag. I vanliga fall pratar jag bara om ADHD och Asperger – så det var kul att utöka med nya exempel och beskrivningar.

NPF-diagnoser i korthet ——————————————-

• Jag vill ADHD-frälsa världen – för jag är övertygad om att ökad förståelse för sin egen diagnos och från omgivningen är avgörande för ett gott liv.

• Vad är NPF? Ett samlingsnamn för diagnoser som ex ADD, ADHD, Asperger, Tourette, CD, OCD, ODD med flera. Bokstavskombinationerna är många.

Vad innebär det att ha ADHD?
Det är mycket individuellt vilka problem man kan ha – och det kan se olika ut för alla.
Och visst kan vi alla känna igen oss i det jag kommer att beskriva – men oftast har man problem ibland och bara med vissa saker. Men tänk dig då att ha det 100 gånger om – alltid.

ADHD: Om man har hyperaktivitets-/impulsivitetsproblem kan det innebära:
• rör händer eller fötter hela tiden,
• svårt att sitta still, springer ofta omkring,
•”på språng” eller ”går på högvarv”,
• pratar mycket – mer än andra, och mycket högre
• kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt,
• har ofta svårt att vänta på sin tur eller kastar sig in i andras samtal.
ADHD: Om man har uppmärksamhetsproblem:
• ouppmärksam,
• slarvfel,
• inte lyssna på direkt tilltal,
• svårt att följa givna instruktioner,
• svårt att organisera sina uppgifter/aktiviteter,
• orkar inte vissa uppgifter som kräver mental uthållighet,
• lättdistraherad och glömsk i det dagliga livet

Om man har ASPERGER kan det vara så här:
• bristande förmåga att använda ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att förstärka vad man vill. Istället kan det vara att man gör stereotypa och upprepade motoriska rörelser.
• blir ofta missförstådda och kan uppfattas som ohyfsade, ouppfostrade eller blyga.

En person med ASPERGER kan behöva svar på följande frågor – för att kunna känna sig trygg.
1. Vad ska han/hon göra?
2. När ska han/hon göra det?
3. Var ska han/hon vara?
4. Med vem ska han/hon vara?
5. Hur länge ska han/hon hålla på?
6. Vad ska hända sedan?
7. Vad ska han/hon ha med sig?

Om man har Tourette kan man ha tvång och tics.
Tvång: Vanligast är tvångsmässigt tvättande av händerna, röra saker systematiskt (ofta symmetriskt), räkna och kontrollera.
Tics – finns vokala och motoriska. Ibland härmar man det man hör (EKOLali), ibland upprepar man sig själv (PALILali) och några få använder ofrivilligt obscena ord och svordomar (KOPROLali).
Vanliga vokala tics
• Hostningar
• Harklingar
• Yl, jämmer
• Grymtningar
• Smackningar
• Upprepar uttryck

Vanliga motoriska tics
• Blinkningar
• Grimaseringar
• Axelryckningar
• Muskelspänningar
• Handklappningar
• Hopp
• Spottande

OCD – tvångstankar är obehagliga och ofrivilliga tankar som ger upphov till ångest. Idag pratar man om fem grupper:
1. Att se till att andra ej skadas.
2. Att undvika att bli smittad eller smutsig.
3. Att undvika känsla av ofullständighet eller fel.
4. Att ej tänka tabutankar.
5. Att tvångsmässigt samla saker (kan även inkludera sopor).
Det kan vara att man tror att bara för att man har tänkt på en katastrof så ökar sannolikheten för att denna katastrof ska inträffa.

Samdiagnoser
Ex ADHD och Asperger, ADHD och Tourette
DYSLEXI specifika läs- och skrivsvårigheter
4-8 procent, fler män än kvinnor
DYSKALKYLI specifika räknesvårigheter

Det finns många saker att säga om varje diagnos – men bakom varje diagnos står en människa. Är det personligheten eller diagnosen vi ser?
Född med egenskaper som passar ihop med diagnosen eller som går på tvärs.
Diagnoser visar sig lika olika på alla människor – som vi är. Vi är alla olika. Vi är alla unika.
Ibland krävs det oerhörda mängder energi för att lära in – och ibland är det lätt.

Jag hoppas att ni har kunnat förstå vilka svårigheter som dessa dansare har fått ta sig igenom för att kunna vara delaktiga i denna föreställning idag.
Jag kommer också att finnas här efter föreställningen om det är någon som vill ställa frågor direkt till mig.
Tack så mycket för att jag fick ta lite av er tid.

——————————————————–
Länk till Västmanlands Teaters Programtidning»

 

Läs mer

Skrivet den maj 6, 2014 i #blogg100, ADHD, ADHD-strategier, AS - Asperger, Dyslexi, föreläsning, OCD, Tourette

Gissa diagnosen. Vilken fantastisk föreställning!

Gissa diagnosen. Vilken fantastisk föreställning!

Idag hade jag fått en inbjudan att föreläsa innan en dansföreställning. Dansföreställningen heter ”Gissa Diagnosen” och är en produktion av Dansmaskinen i samarbete med Teatermaskinen i Västerås. Deltagarna har själva diagnoser och man får fylla i ett papper vilken diagnos som man tror finns i de olika scenerna. Svårt och lätt. Vid ett tillfälle tyckte jag se hela min familj och skrattade gott åt att så ser nog andra på oss.

En scen grep tag i mig ordentligt,  hon dansade hur det känns att ha OCD. Och det gick hela vägen in i hjärtat på mig. Diagnoserna ADHD, OCD, Tourette, Dyslexi, Asperger är några av de diagnoserna som diskuterades.

Efter föreläsning och föreställning var det en härlig stund med dansarna där de delade med sig av sina upplevelser av att växa upp med eller utan diagnos och hur det påverkat deras liv.

Lokalen var på Västmanlands teater och jag skall dit imorgon igen. Jag uppmanar ALLA pedagoger och politiker att se denna föreställning.

Helt fantastisk.

Länk till att få läsa mer om föreställningen: http://www.teatermaskinen.com/dansmaskinen/gissadiagnosen.html

 

 

Läs mer

Skrivet den maj 5, 2014 i #blogg100, ADHD, ADHD-strategier

Jag vill inte vänta! Äntligen slipper jag.

Jag vill inte vänta! Äntligen slipper jag.

Idag kl 16.00 höll jag boken i min hand första gången. Så otroligt kul! Bok nummer två. Det blev en serie som jag ville.

Nu skall jag njuta av boken ett tag, ha mitt första releaseparty (ej bestämt än) och sen vill jag dyka på bok nummer tre. Det här är ju vansinnigt kul att hålla på med : )

Vill ni köpa boken så kan du köpa den här och den finns hos internetbokhandlare, vill ni låna på bibliotek så tipsa dem om bok nummer två i Jippieserien, ISBN 9789197852685.

JagVillinteVanta_framsidaBeskrivning:
Linnéa har alltid haft svårt att sitta still och tycker det är tråkigt att vänta. Linnéas mamma säger att det är för att hon tog jättelång tid på sig att komma ut ur mammas mage. Så efter det har hon alltid haft bråttom.

Så börjar boken om Linnéa. Hon är en otroligt glad och energirik tjej som har massor av ”vill-inte-vänta-förmågor”. Så vad hittar Linnéa på när hon inte vill vänta?

Linnéa behöver också stunder när hon drar sig tillbaka och ”stänger av” omvärlden en stund. Får hon den kvarten/halvtimmen – är hon snabbt tillbaka och har energi för lek och bus igen.

Boken innehåller också
• Har man ADHD om man inte kan sitta still?
• ”Kurragömma-pauser”och tips på rörelse- och hjärnpauser

Läs mer

Skrivet den maj 4, 2014 i #blogg100, ADHD, ADHD-strategier

När hjärnan får kramp, precis som en muskel.

När hjärnan får kramp, precis som en muskel.

Ni vet, när en muskel låser sig för att man tagit i för hårt eller när man får kramp någonstans, precis så kan det bli för en liten person med ADHD och ”Asperger-släng” i tanken.

I kväll hände det – och det är helt förståeligt. Klassträff och massor av intryck och samarbetslekar. Det gick bra och det var faktiskt roligt. Över all förväntan (från min sida), men så mitt i ett hopp gjorde han illa foten, ordentligt. Och då hamnar låsningen på: Varför skall det hända mig något tråkigt när vi äntligen gör något kul? Det blir som ett negativt mantra för den lille gossen. Varför händer det mig? Varför kunde inte jag fortsätta leka? Varför just jag? Varför varför varför?
Och han är verkligen jätteledsen. Jag ser hur han kämpar mot tårarna och besvikelsen.
Han kan inte stödja på foten och jag tar med honom till en plats där han kan vila. Vi kollar foten, vi kyler och masserar.

Det jag vet om låsningar är att har det låst sig, kan man öppna det. Har man kramp, kan man stretcha, massera och andas in djuuuuupa andetag för att syresätta muskeln. Jag tänker att hjärnan fungerar likadant, så jag säger:
– Äsch, sånt händer och snart är det klassfest igen. Då kommer det inte hända igen. Du kan vara med och leka genom att hoppa på en fot.
– Hur skall det gå till, svarar han förtvivlat.
– Du som är så kreativ – du kommer säkert på det, svarar jag hurtigt och hoppas av all min kärlek att det skall gå vägen.
Han är tyst en lång stund och kämpar med det negativa mantrat som rör sig i huvudet på honom.
– Ok, säger han lite tyst, vi kan väl spela badminton på en fot – du får också hoppa på ett ben, säger han och hoppas att jag nappar.
Det gör jag – och så spelar och leker vi en bra stund innan han ger upp för att han blir vansinnigt trött i benet. Jag är helt slut, men det bjuder jag på.

Hjärnan är en muskel som kan tränas. Blir det en låsning, gå förbi låset. Försök inte komma på rätt kombination utan försök hitta en väg utan lås. Och andas.

Läs mer

Skrivet den maj 3, 2014 i #blogg100, ADHD, ADHD-strategier

Liknelser och ordspråk – passar som fisken i smöret

Liknelser och ordspråk – passar som fisken i smöret

Det är inte så lätt alla gånger att komma ihåg hur det egentligen var. Liknelser alltså. Eftersom vi alla har så olika erfarenheter är det lätt att lägga till något eget.

Liknelser kan ofta användas som pedagogisk illustration, eller tvärtom skapa en tankeställare så man får fundera ut meningen eller söka mera kunskap.

Riktiga liknelser
Hungrig som en varg – Väldigt hungrig, omättlig.
Hal som en ål – Någon som upprepat slingrar sig, svår att få grepp om, exempelvis vad vederbörande tycker i en sakfråga.
Minne som en guldfisk – Ett kort minne
Smidig som ett kylskåp – Ironiskt menat för någon som är osmidig
Läs mer på Wikipedia här»

Nya liknelser när det blivit tokigt hemma
Fryser som en get – Fryser Jätte-mycket (Getemycket)
Passar som fisken i smöret – Passar mycket bra
Passar som fisken i handsken – Passar väldigt illa
Smidig som en gravid flodhäst – Ironiskt menat för någon som är osmidig
Skiner som en måne – bara om natten
Varm som en hotdog
– väldigt varm
Tappad bakom en kam istället för Tappad bakom en vagn…
Den dagen den sörjan
– istället för Den dagen den sorgen…
Falla på eget begrepp – istället för Falla på eget grepp
Bättre en tia i handen än en tjuga i foten – istället för – i skogen…
Lätt som en fjärt – mycket lätt och flyktig…

064-liknelse

Läs mer

Skrivet den maj 2, 2014 i #blogg100, ADHD, ADHD-strategier

”Utmaningen för all skolpersonal är inte att få en elev att lyda, utan att få honom eller henne att säga ja.”

”Utmaningen för all skolpersonal är inte att få en elev att lyda, utan att få honom eller henne att säga ja.”

säger Bo Hejlskov Elvén, Psykolog, författare och föreläsare, och avslutar med:
”– Ofta har de elever som behöver mest stöd den minst utbildade personalen. Att ta in en assistent som i bästa fall har gymnasieutbildning kommer inte att bli någon lösning varken för eleven, för läraren eller för resten av klassen. Jag vet att det inte är realistiskt, men då vore det bättre att sätta läraren i assistentrollen och assistenten som pedagog till de friska barnen.”

——————————–

Jag önskar att alla vuxna som jobbar med barn kunde tänka att ”få barnen att säga ja”. Jag önskar också att jag också kunde komma ihåg detta. Alla gånger, inte bara en gång. Men träning ger färdighet. Så, som jag fått lära mig – minska motståndet genom att hålla med : )

Nedan följer några snabba tips till skolpersonal som jag tar med mig hem till mig.

4 Lågaffektiva bemötanden för skolpersonal:
• I en krav- eller konfliktsituation: Kräv aldrig ögonkontakt. Behåll aldrig ögonkontakten längre än tre sekunder – längre tid än så skapar kraftfull affektsmitta.
• Om en elev skriker och svär åt dig: Svara med lugn, inte affektiv upptrappning. Stötta eleven i att behålla sin självkontroll. Kanske behöver hen gå undan ett tag till ett ställe ni redan tidigare har kommit överens om?
• Om en elev kastar möbler omkring sig i klassrummet: Ta snabbt ut de andra barnen. Återvänd och utstråla lugn. Förslag: Sätt dig ner eller luta dig mot väggen.
• Om en elev slår och riskerar att skada sig själv eller någon annan: Ta tag i armen som slår, följ med i rörelsen och ändra varsamt riktning på slaget. Backa undan i 15–20 sekunder. Behåll lugnet. Följ med i rörelsen igen. Eller försök med avledning: Erbjud en banan eller något annat att äta.

3 Sätt att förebygga problembeteenden:
• Professionalisera: Lista varningsbeteenden och gör en individuell handlingsplan för varje elev med särskilda behov. Använd affektutbrottsmodellen om/när det uppstår problemsituationer.
• Strukturera raster: Hjälp de elever som behöver det att planera vad de ska göra på rasten. Annars är risken stor att de driver omkring i väntan på att det ska ”hända något”.
• Bygg om: Uppstår det lätt bråk när många elever springer i den långa korridoren? Se över den rent fysiskt. Går det att ”korta” korridoren genom att dela av den med väggar?
Ur Beteendeproblem i skolan
(Natur & Kultur)
Läs hela artikeln från Psykologtidningen nr 4 här»

Läs mer